Dopamin och Serotonin. Ensamhet vs mening
Det här är två av fyra rätt fantastiska må bra-hormon (finns 2 själviska och 2 sociala). De är helt olika och fungerar i en ganska viktig balans sinsemellan. Våra liv är idag anpassade för dopamin, vilket enligt mig också är källan till den ensamhet och meningslöshet som många idag upplever. Många som dessutom inte förstår varför eftersom att de "borde vara glada" och logiskt sett inte bör känna sig ensamma. Men ändå gör vi det? Jag ska försöka förklara det lite kort ?
Dopamin är ett själviskt och kortsiktigt må bra-hormon. Det utsöndras som belöning. En bekräftelse, klapp på axeln när du lyckats med ett mål. Idag handlar det ofta om likes på Instagram och att till exempel checka av saker på att-göra-listan. Nöjdhetshormon.
Serotonin är ett socialt må-bra-hormon. Genom evolutionen överlever vi bäst i grupp, finurligt nog har kroppen då utvecklat sociala hormon som belönar oss när vi knyter band till andra. Det kan kallas för ett stolthetshormon. Likt dopamin så belönas du vid prestation... MEN bara genom att dela den med någon annan. När du exempelvis tar examen och står där på scenen medan någon nära dig (ex. förälder/vän) sitter i publiken så upplever du en känsla av stolthet samtidigt som personen i publiken känner sig stolt över dig. Ni delar stoltheten, glädjen och lyckan. Tänk dig samma sammanhang men du är ensam i salen, bara du och diplomutdelaren, inte riktigt samma känsla va?
Vi behöver serotonin, som skapar mening och knyter relationer. Djupare relationer och djupare långsiktig belöning. Känslan av äkta kärlek. Dopaminet behövs med, men det är kortsiktig belöning som syftar till att få dig att steg för steg röra dig framåt. Det är inte i dopaminet vi kommer hitta självkänsla, egenvärde och meningsfullhet. De känslorna hittar vi i serotoninet och serotonin får vi bara i en äkta social kontext.
Så kanske handlar det om att lägga mindre fokus på att imponera ytliga bekanta och människor vi inte bryr oss om och mer fokus på att imponera och prestera för dem som står oss nära. Dela upplevelser och känslor med dem som betyder något för oss. ?
Vi viktar överdrivet mot dopamin idag. Vi lever i ett samhälle där psykisk ohälsa och depressioner ökar i skrämmande takt. Det är ofta den mest "populära och lyckade" som också känner sig som mest ensam... isolerad i en värld av uppmärksamhet. Vi måste sluta tro på illusionen av att hitta lyckan i att ständigt vara på väg.
27 december 2018 (länk)
Kommentarer
Inga kommentarer